Här visar vi hur det totala antalet dödsfall utvecklas i olika länder för att få en bild av hur spridningen i Sverige fortlöper jämfört med andra länder, alltså för att få en känsla av om Sveriges kurva är brantare eller flackare andra länder. Kurvan börjar på den dag då landet hade 8 dödsfall, en siffra som är godtyckligt vald men som markerar en punkt då det "börjat röra på sig". Anledningen till att vi väljer dödsfall istället för antal som testat positivt är att olika länder har väldigt olika testningsstrategier, vilket t.ex. innebär att antalet fall kan vara mycket högre i vissa länder endast p.g.a. att de testar mer.
Att vi inte visar per capita som första graf är för att det tidiga skedet av spridningen ser ungefär likadant ut oavsett hur många invånare ett land har. Vi har dock även en sådan graf, som visar dödsfall per miljon invånare, eftersom det trots allt kan ge en bild av hur "drabbat" landet är, sett till hur stor del av befolkningen som hittills dött. Den grafen börjar då landet hade 1 dödsfall / 1 miljon invånare.
Den tredje grafen visar antal nya dödsfall per dag (som ett snitt över de senaste 7 dagarna) och kan användas för att lättare se om ett lands kurva har nått toppen. Den fjärde grafen visar 7-dagarssnittet men per 1 miljon invånare.
Att titta på hela länder kan ge en missvisande bild då det i många fall är specifika regioner som är hårt drabbade medan andra har det relativt lugnt. Här visar vi därför samma grafer som ovan fast för Sveriges regioner (de som haft minst 8 dödsfall eller minst 1 fall / 1 miljon inv.) istället för länder. Du kan använda detta för att kolla hur läget är i just din region, och kom ihåg att vi inte direkt har någon anledning att tro att utvecklingen kommer att se fundamentalt olika ut om åtgärderna varit likadana. Men, nu när vi ser hur Stockholm utvecklats kan vi kanske vara steget före i andra regioner och lyckas platta ut kurvorna!
För att få en bättre bild av hur covid-19 påverkar samhället kan det vara intressant att titta på hur det totala antalet dödsfall (alla olika orsaker) ser ut jämfört med tidigare år. Det finns flera saker att ha i åtanke när man tittar på de här siffrorna. För det första så är förmodligen antalet som dör av covid-19 underskattat, då vissa som dör aldrig fått den diagnosen. För det andra så kan det vara så att dödsfall av vissa andra orsaker (t.ex. vanlig influensa) faktiskt minskar eftersom vi är bättre på att tvätta händerna och undvika sociala kontakter. För det tredje så skulle man kunna tänka sig att fler dör av andra orsaker i ett läge då vården är kraftigt överbelastad.
Huvudsakligen jämför vi 2020 med ett snitt av de 5 föregående åren men vi inkluderar även de enskilda åren för att få en bild av hur stor variansen är från år till år. Graferna börjar på den dag då vi hade det första registrerade dödsfallet av covid-19.
Varje dag får vi nya siffror från Folkhälsomyndigheten och på nyheterna men ofta utan att de sätts in i en kontext. Här försöker vi presentera aktuell data om Covid-19 som kan vara intressant ur ett svenskt perspektiv med hjälp av grafer som ger en bra kontext och kan ge en oss en uppfattning om hur läget faktiskt ser ut.
Var noga med att läsen texten till varje sektion för att förstå vad det är vi försöka visa och varför. Observera också att flera av graferna visas i logaritmisk skala, vilket gör att en exponentiell ökning ser ut som en rät linje, så håll alltid ett öga på y-axeln i graferna och växla själv mellan linjär/logaritmisk för att få en bättre känsla för datan. Kolla också in videon längst ned på sidan.
Källor: Johns Hopkins CSSE, Folkhälsomyndigheten, Svenska intensivvårdsregistret samt platz.se